Igår var du beräknad att komma till oss.
Vi tände ljus för dig då.
Tänker på hur det kunde ha blivit.
Men gillar ändå läget.
Försöker se det goda i att du försvann.
Inget ont som inte har nåt gott med sig eller hur?
Jag behövde dig.
Jag behövde dig för att bli mer ödmjuk.
Jag behövde dig för att uppskatta det jag redan har, ännu mer.
Jag behövde dig för att se kärleken mellan din pappa
och mig växa starkare än någonsin.
Jag behövde dig för att inse hur skört livet är
och hur nära döden vi ändå vandrar.
Vi alla behövde dig för att känna att allt inte är självklart, särskilt inte en graviditet ej heller all förbannad statistik kring detta ämne!
Jag behövde dig för att förstå hur andra par känner som inte kan få barn och genomlider detta öde fler gånger än en eller två.
Jag behövde dig för att lära känna min kropp. Hur mycket den har uträttat och hur långt man kan gå innan den säger ifrån ordentligt!
Jag behövde dig för att ifrågasätta livet och vad som egentligen är viktigt häri.
Jag behövde dig för att komma närmre mig själv.
Jag behöver dig.
♡