Kollektivt besked

Ett brev på posten!

Så många känslor och så otroligt befriande.

Mattan har stannat. Och jag kan stå kvar.

Tack gode gud för att vi äntligen kan blicka framåt igen.

Tack till alla mina underbara vänner som har stått ut med mitt gnäll

och negativa tankegångar! Tack för att ni tänkt på mig och skickat böner. 

Tack tack tack! TACK! 

Tack min älskade underbara för att du står där stabilt och håller om hela min själ när jag faller. Du är den vackraste jag vet. Utan dig är jag ingenting. Tillsammans är vi en. 

Tack doktorn att du gjorde ett bra jobb, trots tidsbrist och enbart lokalbedövning! *gah* 

 
29 jan 2015

Comments powered by Disqus