Vi bestämde vid frukost att vi skulle minsann städa på förmiddagen!
Tillsammans skulle vi få ordning på hemmet.
Två systrar och mamman.
Det börjar ju ganska bra.
Storasyster stängde in sig och började städa,
när hon en timme senare sa att hon var klar
och mamman skulle inspektera och mamman inser att
(precis som mamman själv i den åldern) har fuskstädat i en hel timme!
Gah! Ja ja, pedagogiskt hjälper man sitt lilla barn tills det blir klart
(läs;man skriker och gnäller över hur man absolut INTE ska städa minsann och hjälper till väldigt irriterat!)
Då var bottenvåningen klar och lilleman sov fortfarande ganska sött.
Så var det lillasysterns tur att bevisa för mamman att hon faktiskt var klar
(hon brås lite mer på sin perfektionistiska far)
och hon hade en LITEN liten hög på en stol med diverse prylar som hon inte var klar med
(hon förväntade sig att mamman skulle städa det antar jag)
och som hon blev galen över!
Hon skrek och bonkade och gapade och gnällde.
Det hjälpte inte hur mycket jag försökte locka med negerbollsbak efter städningen.
Hon skulle minsann INTE städa upp det där!
Mitt i allt ringer min fina vän och vill komma på kaffe.
Phu tänkte jag, äntligen en liiiten paus.
Välkommen! jag lägger på och inser hur mycket jag vill blir färdig med innan vännen kommer!
Damma duscha svabba mata bebis diska äta lunch, ja, you name it.
Det hela slutar väl med att hyper jag, står och svabbar naken i badrummet.
Varpå Wilma precis innan skulle leka mamma och låna mina inneskor.
Då svarade jag henne med att hon borde klä av sig naken och svabba golv,
om hon skulle leka mamma.
Vi båda skrattade och insåg hur hysterisk mamman är i detta huset!
Med kläder på så var det ju dags för lunch och två systrar hade väl bestämt
(kändes som de hade en matpakt)
att de minnsann inte skulle äta upp sin lilla tallrik mat somd e blev utfodrade med
Varpå mamman går igång direkt!
Det blir minsann ingenting av det mamman utlovat.
Med mindre tvång och tio bråk senare, så hade faktiskt två systrar ätit upp sin lunch.
Så kom sen Min söta vän kom hem på en kopp kaffe.
Hon var äntligen lite ledig, hon jobbar jämt (ja, vem gör inte det?)
Hon kommer in genom dörren
och tre barn springer som flugor kring skit runt henne
(det lät negativt, med de älskar dej vännen!)
De två systrarna står mitt i negerbollsbaket och kladdar för fullt.
Lilleman sitter tryggt i ditt knä och bara myser.
De bråkar och kommer överens om vartannat,
negerbollarna och kaffet känns långt bort.
Men vips så stod de där på bordet.
Du tvingas av två systrar att ta den första, så fort som möjligt
så att de slipper vänta otåligt på den första tuggan av de oemotståndliga negerbollarna.
Två negerbollar senare blird e sura för att mamman ropar stopp!
Vi kan ju spara till kusinerna kommer kanske?
Två sura systrar stirrar på mig.
Berusade av socker och besöket går de varann på nerverna och oxå självklart mig.
Portade från bordet hinner vi prata lite grann iallfall.
Innan lilleman börjar grina och gäspar.
Helt plötsligt får jag frågan om jag vill följa med in till stan.
Kollar läget och så fort maken kommer hem, överrapporterar jag dagen
och sen kidnappar min vän mig.
(nä det lät ju som att jag inte ville följa med,
jag skriver kanske istället att hon var min medbrottsling i rymningsförsöket
och ja, rymningen gick fint)
Väl inne på A6 vänder vännen i dörren för att sticka och klippa sig.
Jag blir ensam kvar. (ja, alltså ensam på A6??!!, nä men ensam.)
När jag går där och filosoferar. (för det hinner man när man är ensam!)
kikar på nya skor, kikar på kläder, (för visso mest till barnen med vaddå?)
köper nya skor, köper diadem till två systrar
och inser att det är ju det här som är MAMMALEDIGHET.
När man är ledig för en stund. Man är ledig från mammarollen.
Jag säger som Kitty Jutbring; (http://blogg.mama.nu/kittyjutbring/2013/01/30/vem-fasen-ar-mammaledig/
Fram för ett ordbyte
Mammaledighet borde döpas om till FÖRÄLDRATJÄNST