Jaa hörrni idag har det varit en tung dag.
Det är liksom ingen som dött eller så.
Ingen jag känner iallafall.
Men i själen har det näst intill kännts så.
Vissa dagar vill man bara inte gå upp.
Vissa dagar ska man inte gå upp heller.
Men idag var jag liksom lite tvingad.
Öppnar vänster öga, som blev behandlat med ny salva igår och det gick ju fint!
Försöker öppna höger öga, som för övrigt var friskt igår, men det gick ju inte!
Redan där ville jag bara sätta mig i sängen och lipa som ett litet barn.
(Eller kanske inte ens försöka öppna ögat, utan bara ligga kvar och blunda, hela dagen?)
Nä, upp och hoppa. Jag har ju ett litet skolbarn som måste iväg, varje morgon.
Och detta barn går ej att stressa och Gode Gud tro mig jag har försökt!
(men det finns någon mening med att hon ska slöa när vi har brått och skynda sig när vi inte har brått....eller hälla ut yoghurt över hela golvet i en morgondans...?)
Bara orka simma sig igenom en morgon med tre (söta underbara) barn
OCH min sjuka kropp
OCH min instängda själ,
ja jag orkade, men tänkte hela tiden;
Jag vill inte, jag vill inte, jag vill inte.
Vissa dagar ska man bara inte gå upp!
Jag vill inte vara sjuk mer. Jag vill inte vara trött.
Jag vill absolut inte känna mig galet instängd.
(Joråsåattde, senast jag var ute och tog mig en promenad, det var väl 2 veckor sedan nu?)
Lovade kära lilla mor att köra henne till kiropraktorn idag.
(Kanske inte så bra chaufför med två röda ögon, men det gick... bra?)
Bara tanken på att klä av och på T och G ytterkläderna EN gång kändes tung.
Bara tanken att sätta in och ur dem i bilen EN gång kändes tung.
Men min söta lilla far hjälpte mig igår med läkarbesök
(och då kan man liksom inte säga nej när han ber mig?)
Så off to Ekenässjön bar det.
och det gick ju fint.
Semla till Tuwa, en kopp te till mig och katrinplommon till Gideon.
Som plåster på såren för att tisdagens busstur till Nässjö uteblev
när mamman blev akut sjuk i ögat ännu en gång.
Kommer hem och där jobbar Pappa och Bosse på för fullt med hallen,
då blir man liksom glad i hela själen.
Vissa dagar ska man gå upp.
***