Om man kunde träna mer, när man är frisk,
istället för att längta ihjäl sig efter löpdojjorna när man är sjuk.
Skulle det funka?
Nä, det funkar aldrig.
Men en sak är säker, det var mkt längesen som det gick mer än
5 dagar mellan mina träningspass,
och det min vänner och mitt jag, det kallar vi för Framsteg.
Och jag skulle ge ganska mkt för att komma in i det lunket igen, (HELST IGÅR!)
efter den här förbannade förkylningen, som sitter i hela mig.
Ja, alltså, blir man svett av att diska (vi har diskmaskin), sover man från 11-15 på dagen och fortfarande är helt totalt skitslut kl 21 och sover hela natten. Ja, då är man faktiskt ganska sjuk.
Idag var liksom första dagen då det kändes som gränsfall, att jag kanske kunde åkt och jobbat.
Kanske. Men det "kanske" varade bara i fem vakna minuter.
Sen snöt jag mig och insåg att det här snoret INTE hör hemma på jobbet.
Det hör egentligen inte hemma i mig heller, men va fasen, jag får väl gilla läget!(Jag behövde vila!?)
Men vet ni, nu har jag gillat läget och nu får de vara nog.
Imorgon kör jag på som vanligt, bara så du vet det, Herr Snorkråka!
:-P